So what is it that you want me to?

Idag är det torsdag. Varför har ingen ringt och vill dricka alkohol? Jag är förvånad.

Tågresan kändes snabbare än vanligt. Tiden flög förbi med sällskap av korsord och bok. Givetvis hann jag tänka lite, och idag kretsade tankarna kring det här med förälskelse o.s.v. Jag har absolut ingen aning om varför detta är ett återkommande ämne i mina tankar då jag rätt så ofta kan ha en väldigt cynisk inställning till detta.
Dagens ämne var iallafall första dejten.

Om man nu inte bestämmer redan från början att man ska på en "dejt", hur vet man då att det är det det handlar om? Missförstå mig rätt nu, man kan givetvis ta en kaffe ändå. Jag har dock något behov av att veta innan på något sätt. Är det okej att famla efter personens hand under bordet? Ska jag plocka fram min bästa sida eller kan jag ogenerat pilla navelludd?
Det är nästan ännu svårare när man träffat personen innan och sedan ska umgås. Vilka regler gäller då? Byta saliv på fyllan kan de flesta göra, men om man sedan vill ses nykter, är det underförstått att det rör sig om en dejt då? Och varför, varför i hela friden är det så nervöst att be om en date?! Sist jag gjorde det laddade jag i en kvart och skickade sedan iväg ett fint litet sms där jag frågade om vi skulle ses. Nyktra.
Det tog bara 3 minuter innan svaret kom, men de kändes som en evighet. Det fladdrade i magen, jag darrade i kroppen, fingrarna kändes bortdomnade och jag mådde fysiskt illa. VARFÖR?! Svaret var ju positivt sedan ändå.
Ja, någon kommer känna igen sig här men jag bjuder på den. Jag kan faktiskt det även om jag är jätteblyg till och från :)

Jag lät mamma göra en tarotläggning på mig när jag var hemma, bara för att det är kul, och nu vet jag vad jag ska satsa på. Herrejävlar. Jag är bestämd, envis och får alltid det jag vill ha. I'm going for it.

Peace out, bros and hoes.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0