skuldraaa

"... och ingenting bekymrade mig, för allt jag visste att jag inte visste, brydde jag mig inte om. Allt jag kunde var att vara lycklig för att jag inte kände till de bekymmer jag skulle bekymra mig för. Jag vill tro att världen är rättvis och att alla är ärliga och snälla. Jag vill tro att allt är möjligt. Jag vill ha möjligheten att bli överväldigad av de små sakerna och händelserna igen. Jag vill leva enkelt igen. Jag vill inte att min dag ska bestå av datatrassel, berg av pappersarbete och dåliga nyheter. Jag vill inte tänka på att få lönen att räcka en hel månad, jag vill slippa räkningar, skvaller och att mista människor jag tycker om. Jag vill tro på betydelsen av en kram, ett vänligt ord, sann rättvisa, fred, drömmar, och jag vill göra änglar i snön igen."

Don't wanna grow up, I don't wanna get out. Hey! Take me away.

Jag, bloggen och en kopp kaffe. Jag funderar över vuxenlivet i största allmänhet. Tolka mig rätt nu, jag trivs i min stad, min lägenhet och föreläsningarna är riktigt intressanta. Kan det vara så att jag romantiserar barndomen?

I övrigt började jag fundera på hur bra det är att bo själv när man går i sömnen? Vaknade med vad som kändes som ett brännmärke imorse och har absolut ingen aning om vad jag gjort. Börja sova i pyjamas kanske vore bra annars, så inte grannarna hittar mig spritt språngandes i svalen.

Idag tänkte jag vara duktig och gå och handla men när jag gick ut för morgonciggen förut så blåste det galet kallt. Burr! Ingen handling för mig inte. Räcker med att jag måste dra mig inåt stan sen för att umgås med Johannes (puss på det!). Imorgon är det fika. Mys. På lördag korridorsfest hos Caroline. Hej, jag är social!

En kopp kaffe till, sen tänkte jag ta tag i juridiken igen. Peace out, vänner.