Till dig
Jag borde egentligen skriva ett brev,
Ett sådant där för hand med snirklig stil.
Där jag berättar för dig att något fattas,
Något som borde ha varit men inte är.
Brevet skulle handla om dig, om mig, om oss.
Om dina läppar, ditt leende, första gången jag såg dig,
den gången jag kallade dig fel namn bara för att ha något att säga.
Om din kind emot min, din andedräkt i mitt öra, brottning i din säng.
Det skulle handla om dina hemlisar med min katt,
Det ljudlösa samtalet med Gud du hade i min säng,
Det som fick mig att förlåta allt du gjort och kommer göra,
Det som fick mig att vilja vara din.
Det skulle handla om guld och gröna skogar,
Det jag aldrig fick för att gräset är grönare på andra sidan.
Det trodde jag då, eller att jag inte var värd något gräs alls.
Jag ångrar mig, brutalt, fatalt, galet. Idioti.
Jag har inte modet, finner inte orden,
Men om jag ändå skulle skriva ett sådant brev,
Skulle det handla om just det.
Det som borde ha varit men inte är.
