Same old whining.

Nu är det sommarlov. B-uppsatsen klar och inlämnad, godkänd i allt och två terminer avklarade. Okej, må så vara att jag börjar jobba redan på måndag men det är i allra högsta grad oväsentligt. Sommarlov från skolan får jag iallafall, och att jobba förvandlar iallafall inte hjärnan till jordnötssmör. Jag är fullständigt utmattad, det känns som jag krockat med en vägg. Inte bara för att jag lyckades sträcka insidan av låret när vi spelade fotboll, utan för att det faktiskt är så mycket jobbigare att plugga än att jobba. Den senaste stressen i skolan har inte varit human och jag känner mig utbränd, fastbränd och vidbränd.

Sommarlov till trots ska jag faktiskt inte döda några hjärnceller ikväll. Icke, njet, nein. Jag har tvättid mellan 20 och 24 ser ni. Sådan är jag.
Främst för att jag drar härifrån imorgon. 12.31 närmare bestämt. Jag är så pirrig i magen just nu att jag inte kommer kunna somna ikväll. Det känns som kvällen innan julafton. Förutom att kvällen innan julafton faktiskt inte är alls så speciell längre, men ni förstår vad jag menar.

Jag har nu endast två kapitel kvar av John Marsdens helt fantastiska serie. Jag är grymt nyfiken men har lovat mig själv att inte läsa dem förrän jag ska sova ikväll. Nu är det riktigt spännande inför upplösningen, vilka lever och vilka är döda? Jag hoppas på ett lyckligt slut, annars kan det mycket väl bli så att jag gråter en smula. Lite sorgligt känns det att ha tagit sig igenom alla böckerna, vad ska jag nu läsa? Ska jag återgå till deckare där jag aldrig kommer ihåg vem som skriver om vad och vilka jag läst? Eller rent av bli intellektuell och återigen försöka ta mig längre än två kapitel i Mein Kampf? Detta får framtiden utvisa men jag tror på det första. Vad jag skulle behöva är en ny serie att läsa. Tips?

Nu ska jag ta mig ett par koppar kaffe för att inte somna halvvägs igenom tvätten. Peace out.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0